Underbart att de numera har dragit ut på hela Melodifestivalen till sex kvällar, och ESC till två, plus att allt nationellt finns på SoulSeek... Förstår mig inte på folk som tycker att det blir för mycket. Sex kvällar är väl inte mycket alls för en tävling? Dokusåporna håller ju på i evighet. Sporten är ännu värre (och ALLT som tar TV-tid från sporten är värt att vårda).
Nåväl... tråkigt att det var ett så värdelöst startfält i första deltävlingen. Inte en enda vinnarchanslåt, och framför allt inte i närheten av ett vinnaruppträdande... Tänk att det finns muppar som tror att tävlingen handlar om att rösta fram bästa låten, bara för att det står i pappren att det är låtskrivaren som betyder allt och som är den som tävlar... ända sedan teleröstningen infördes (ett år för sent för att Gina G skulle vinna) handlar tävlingen om att rösta fram bästa helhetsframförande, och då är det viktigt att det är ett bra shownummer.
Hur som helst är svenskarna alldeles för dumma för att klara av att rösta fram ett vinnarbidrag (och när de för en gångs skull, förra året, lyckades, så var artisten för dum för att förstå att vinnarbidraget var på svenska, men blev till ingenting på engelska... ALLA på de internationella siterna var överens om att loppet var kört, sverige vinner - tills den engelska versionen släpptes, då andades alla ut och förstod att det skulle bli en spännande tävling om förstaplatsen, utan sverige, trots allt) - vilket mer än väl bevisas av deltävling ett i år, där Shirelys värdelösa låt fick flest teleröster (oopss, det var visst hemligt... Shirley eller Nordman, menar jag förstås :)...
Hade det varit vettigt folk som röstat, med sinne för kultur, så hade Pay-TV vunnit - med en låt som om möjligt var värdelösare än Shirleys, men vars låtskrivare är värd att prisas vad han än åstadkommer - och tävlingen handlar ju faktiskt trots allt på pappret om att rösta fram bästa låtskrivare och inget annat - eller hur? :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar